Soft Fredagkväll

Gårkvällen startades med en after work med tjejerna, och sedan blåste vi liv i systrarnas jänkare inför kvällens Wheels. Prickiga klänningar dominerade sällskapet, obligatorisk samling vid pumpen där det inhandlades Loka likes old School, V8-muller fick sällskap av road runner-tutor, och stereon spelade Elvis och Grease. En riktigt mysig kväll som blev mycket senare än förväntat!
 
 
 
 

Fåtöljsbuddhisten

Av någon konstig anledning har jag alltid sökt mig till något att tro på men aldrig hittat det. Det kanske handlar om trygghet, vad vet jag. Gudstroende religioner har aldrig lockat, utan jag dras mer till de filosofiskt lagda, exempelvis Wicca, Taoism och Buddhism. Det sistnämnda fångade mitt intresse i och med resorna jag gjort till Thailand. Jag har känt en dragningskraft till buddhismen och inte varit rädd för att ta in det i mitt liv, till skillnad från alla andra religioner och filosofier. Så jag lånade böcker, mängder med böcker som jag slukade. För varje ord jag läste kände jag att "det här är fan inte dumt!"
Men jag vill inte kalla mig Buddhist. Jag vill kalla mig troende Buddhist. Jag tror på lärorna och att acceptera livets jävlighet, men jag praktiserar inte lärorna. Jag mediterar inte heller. Inte än iaf.
Att vara det jag kallar troende Buddhist kallas i Buddhismkretsar för "fåtöljsbuddhist". Med andra ord någon som slukar ämnet, tror på lärorna men inte praktiserar dem.
 
Så nu har jag hittat hem någonstans, jag är inte längre en sökande ateist. Jag är en Fåtöljsbuddhist! ;-)
 
 

Ibland vill jag stanna i barndomen med syrénerna

Idag hörde jag en liten tjej säga till sin mamma: "Mamma, jag vill också ha långa fina naglar som duuu!" 
Sånt där gör mig alltid lite bekymrad. Barn vill alltid växa upp snabbare. Igår när jag cyklade till jobbet hörde jag kyrkklockor ringa för grundskolans skolavslutning, och idag såg jag vitklädda studenter, överlyckliga för att skolan äntligen är slut!
Jag minns det som igår när Rödängsskolan gick i ett flaggtåg hela vägen till Västerslättskyrkan med flaggor och björkkvistar med balonger i. Jag kan fortfarande sommarlovs-sången utan till, inklusive stämman.
Men det jag förknippar mest med sommarlov och barndom är syréner. Vi hade en stor syrén på framsidan som blommade ordentligt lagom till skolavslutningen, och jag var alltid så lycklig över att det var sommarlov och att man fick börja en ny årskurs till hösten.
 
Men när jag idag som vuxen hör barn som vill växa upp har jag lust att ruska om dem och säga det min mamma alltid sa till mig: "Var barn så länge du kan, barndomen kommer aldrig tillbaka! När skolan är slut har du hela livet på dig att vara vuxen!"
Men barn är alltid barn, och de lyssnar inte på det de inte vill höra. Nu förstår jag vad mamma menade, och ibland önskar jag, om så bara för en stund, att jag fick vara tillbaka i barndomen. Tillbaka till sommarlov och doften av syrénerna.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
RSS 2.0